Lättläst   In English  Svenska

Bruksleden

Robertsfors bruk

Bruksleden är en sevärdhetsväg, som för dig till Västerbottens tidiga industrier; bruken och vattensågarna. Bruksleden följer, så långt det går, gamla Kustlandsvägen. Vägen slingar sig sakta fram – följer mjukt det växlande landskapet – bjuder på helt andra upplevelser än moderna vägar. Bruksleden är ca 12 mil lång.

Land- och  vattenvägar
År 1668 meddelade landshövding Graan att kustvägen från Umeå i söder till Luleå i norr var framkomlig för resenärer med hästdragen vagn. Men trafiken på landsvägen var närmast obefintlig. Då Abraham Hülphers gjorde sin norrlandsresa 1758, mötte han inte en resenär mellan Gävle och Umeå! Det var istället transporter med båt som var vanligast, då havet var fruset användes häst och släde. Först vid 1800-talets mitt förbättrades landsvägarna. Då de första järnbruken etablerades här i norr förlitade man sig helt på frakter med fartyg. Till varje bruk och såg hörde därför en hamn. Lastageplats för Robertsfors bruk var Sikeå hamn.

Industrihistoria

Länets industrihistoria började 1637 i Bygdsiljum. Där gjordes misslyckade försök att framställa järn, av en järnmalmsfyndighet som fanns på orten. Drygt 100 år senare gjordes nästa industrisatsning; år 1748 etablerades Strömbäcks glasbruk, årtiondet efter satte etableringen av järnbruk igång. Att satsningarna gjordes berodde på en förändring, där Norrlands städer nu ägde rätt att exportera varor. Tidigare rådde ett förbud att handla med utlandet. Samtidigt som järnbruken anlades spirade sågverken och på bruken byggdes även finbladiga vattensågar. Under 1800-talets andra hälft var det sågverken, som utgjorde den viktigaste industrin i Västerbotten. Energikällan för bruken och sågverken var vattnet; vattenkraften ersattes av ånga och därefter elektricitet.

Sevärt längs Bruksleden
Längs Bruksleden finns flera platser med skyltar där du kan läsa mer om  natur- och kulturhistoria.

karta

sevärtlogga

 

fotograf